26.3.18

Siam


En iskall februarimorgon 
tar vi tåget till Köpenhamn och Kastrup. 
Vi flyger till Thailand.

Det är vår första, längre utlandsresa och min tredje
resa utanför Europa. Nu är vi i Asien,
och när vi efter en lång, obekväm flygresa över
otaliga länder och bergskedjor tillslut anländer till Krabis
flygplats, ser vi den stora, röda solen gå upp över en mur av tät
djungel i fjärran. Jag tänker på Djungelboken
och börjar nynna på "...Jag kungen är över alla här..."


Vårt hotel är fantastiskt. Här finns inga
gigantiska betongbyggnader utan själ, utan
traditionella bungalows av brunrött trä,
med sniderier och fönsterluckor. 
Överallt växer plumeria och bananplantor,
växter som jag inte vet namnet på och palmer
med stora, breda blad. Mellan träden flyger små,
bruna fåglar med gula näbbar som kvittrar
vackert och stjäl brödsmulor vid
frukostborden. I dammarna kring husen
simmar karpar blad små öar av lotus. 
Ingen skriker, ingen bankar, ingen för oväsen. 
Här äter man, sover man, läser man.




Vi dricker banansmothies och köper stekt ris med cashewnötter 
för tjugo kronor. På den livliga huvudgatan i Khao lak 
varvas blinkande ljus med doften av nystekta pannkakor,
klirret från restaurangernas diskbyttor, ljudet av tusen taxibilar
och dimma som sänker sig från bergen runtomkring.
Vi klämmer på gyllengula mangos och köper en dyr durian-frukt
som smakar ljuvligt. Hettan är besvärlig ibland 
och jag får tio myggbett, men utöver
det är allt bara bra. 






Tidigt, tidigt stiger vi upp för att se soluppgången över havet.
Det är bara vi där - vi och några lekfulla hundar som jagar
varandra i vattenbrynet. Sanden kryllar av små krabbor
som då och då tittar fram ur sina hålor. 
Om kvällarna går vi tillbaka till stranden och 
äter middag under en solnedgång som färgar det varma
havsvattnet rosa. 
Någonstans i fjärran skjuter en båt
upp fyrverkerier. Från vår strand skickar
någon upp khom loy's som sakta stiger och snart bleknar bort mellan
stjärnorna.


Thailand är fint. 
Snart kommer fler bilder.
Puss.


5.3.18

fint i mars


Hej på er.
Jag är nyss hemkommen från andra sidan jorden, där gula fåglar
stjäl smulor från frukostbordet och havet är lika varmt som ett badkar.
Jag visar er lite bilder snart, lovar.
Tills dess: Det är mars och snart vår och Påsk. I olika hörn av
internet blommar den nya årstiden i pastell, och jag
har hittat några fina delar att dela med mig av här.

Köksdetaljer från Anthropologie, fantastisk mat av Lori Stern & jordnära färger hos Jessica Mau.

Puss.

15.2.18

Society 6


Hej på er alla,
där ute i vintermörkret.

Här i Skåne blåser isvindar så kalla att ansiktet
stelnar, men ibland kikar en klar sol fram bakom 
de grå molnen. Jag har haft ont i magen i några veckor,
känt mig orkeslös och trött och har därmed tillbringat en
hel del tid framför datorn. Några av de timmarna resulterade i
en egen webbshop på Society 6 där jag numera säljer
mobilskal, tavlor, canvas, prints, några kuddar,
anteckningsböcker och muggar - med mina
egna fotografier på såklart. Om ni vill gå in och kika kan ni
söka på Hanna Almgren på sidan eller klicka Här.




Kramar.


21.1.18

twigs & thorns




Jag köpte en ny kamera. En kamera med
fullformatssensor, som ger stora, skarpa bilder
med mycket skärpedjup och vinjetterade kanter.
Den skeppades hem till mig från Finland
för några dagar sedan, och idag
ställde Alice upp som testmodell. 

Ha en fin söndagskväll,
Hanna.

4.1.18

Ett år


För ett år sedan stod jag på min balkong
med mina kompisar och såg på fyrverkerierna i fjärran.
Jag smuttade lite på min champagne och 
kände mig oerhört exalterad inför det nya året.
2017 skulle innehålla så mycket nytt och spännande
- och ja, det gjorde det också. 


2017 var året då jag lämnade in min sista skoluppgift. 
Jag kommer ihåg maj som ett ingenmansland
mellan gammalt och nytt, kyla och värme, 
oändliga timmar framför datorskärmen och planering
inför utspring, flakåkning och trädgårdsfest.
Första veckan i juni var det varmt, jag och 
Vanessa firade Alices dag 
och jag gick på bal. 




Sedan kom den - dagen då jag själv
sprang ut i ett konfettiregn
och dansade på ett lastbilsflak som körde
runt, runt kring Lunds stadskärna.
Jag lämnade Katedralskolan med toppbetyg
och gråt i halsen.



Några dagar senare åkte vi till Kreta. 
Det var fint, varmt och alldeles lagom.


Och i september flög jag över
Atlanten till Nordamerika, Kanada och Madde. 
En vecka i en fantastisk storstad fick vi,
och vi åt, gick på museum, såg Niagarafallen,
shoppade och njöt.




Och mellan resorna, en liten
kryssning till ett kyligt Oslo, serier,
böcker, Högskoleprov och framtidsdrömmar har
jag arbetat. Tjänat ihop lite pengar.
Egentligen hade jag sett fram emot julledigt -
och det här året utan en massa stress -
men de två dagarna jag fick var likväl
fina. Ja, jag hade en väldigt fin jul
tillsammans med mina småkusiner
som fick träffa tomten för första gången.

.

Jag har, för att summera, haft en intressant år.
Mycket har jag gjort för allra första gången:
- Vunnit en språkolympiad i spanska
- Sett ett spex
- Varit på bal
- Bakat Hot Cross Buns
- Åkt utomlands mer än en gång.
- Åkt utomlands på egen hand.
- Varit i Nordamerika.
- Sett norrsken
- Köpt en kaffe
- Sett en tvättbjörn
- Blivit finnfri
- Vunnit en budgivning på Tradera
- Varit helt oviss om vad jag ska göra
om en månad, om sex månader, om ett år.

.

Kramar på er. 
Hoppas att 2018 är fullt
av oväntade ting,
för er också.




22.12.17

vykort från december







Kramar på er,
och en God jul.

Hanna.

18.12.17

om ett vimpelspel


Det har saknats något här, på väggen ovanför soffan
och bänken med alla mina färger, objektiv och brev. 
För några veckor sedan drog jag fram lådan med tyger och 
köpte gamla spetsar på loppis.



Sedan måttade jag ut en himla massa trianglar
och klippte, klippte, klippte.



Trianglarna syddes ihop på avigsidan,
två och två,
och sedan fästes de på spetsbandet. 
En enkelt raksöm är allt som behövs.




Och efter en del tålamodsprövningar och 
några nålstick i fingrarna hänger det nu där, vimpelspelet,
och vajar till när någon går förbi. 

Kram på er!